Martina

Några av mina närmaste och bästa mår inte så bra just nu och hur mycket jag än vill kan jag inte ställa allt till rätta, utan bara finnas här för er.
Jag skulle göra vad som helst för att få er värld på rätt håll igen.

Att förlora något. Ett minne, en känsla, ett hopp, en tid, en särskild tvåsamhet eller någon man älskar. Det  är något av det värsta som finns. Det handlar om rädsla och det handlar om tomhet. För vad finns kvar? Saknad.
Det är viktigt att sakna. Det betyder att du är människa. Men det är också viktigt att efter en tid förstå att varje gång något töms ut, får du inte ett tomrum. Du får en möjlighet. En möjlighet att fylla på med något nytt. Du får en ny chans, ett nytt rum du får göra vad du vill med. En plats där du får placera vad du helst önskar. Energi att använda på annat. Just nu känns den tanken omöjlig, jag vet. Men jag vet också att förr eller senare så löser sig allt och långsamt fylls du på med liv igen igen. Det har du mitt ord på.

Jag ger er inte min morgon och inte min dag, ni får hela jävla jag.